Krönika april 2013 | Krönika juni 2013

Maj 2013

Bilder

Nu älskade trädgårdsmänniskor, går jag ut på min sista promenad i trädgården efter en lång dag med vattning, kruk-plantering, drömmar och förväntningar. Att leva med en trädgård är för mig ett liv. Fåglarna kvittrar, mycket är på gång, parning både här och där. Att leva med en trädgård är för mig ett evigt liv. Lite senare än vanligt men grönskan börjar återvända, dofterna börjar äntligen sprida sig.

Vår trädgård är inte stor, den är på knappt 1 500 kvm, dock det händer så väldigt mycket vår lilla plätt på jorden. Magnoliorna slår ut, hyacinterna doftar fantastiskt och jag kan se vad som komma skall. Det trevliga med en trädgård är alla förväntningar man har, allt som man har planterat, som man väntar på. Men allting lyckas inte, men vad gör det, man lever på hoppet? En trädgård är så högst levande.

Jag är så ödmjukt tacksam att jag har fått ta del av den här platsen på jorden. Jag tror att en trädgård kan tillföra så väldigt mycket för så många människor, att skapa en trädgård kan berika livet något så ofantligt. Så alla ni som har möjlighet att skapa en plats på jorden, ni som känner att ni behöver grönska runtomkring er - tänk till, det behövs inte många plantor. Det räcker med en balkong eller altan, vad som helst. Man kan skapa sitt eget lilla paradis på jorden var man än befinner sig, bara att det känns skönt – här är jag, här är vi.

Tack alla ni som besöker vår trädgård. Nyligen hade vi öppet till förmån av Röda Korset. Då kom ca 260 personer (som genererade intäkter till Röda Korset på nästan 6 000 kronor). Vädret var strålande och det var jätte-, jätteroligt. Under eftermiddagen var det dags att njuta av klassisk musik, bl a Mozart och Saint-Saens, framförd av de två underbarnen, Giorgio Poma (cello) och storsystern Emilia (vanligtvis piano, men i detta fall elektronisk keyboard). Ett hjärtligt stort tack till de här två begåvade unga musikerna (och deras underbara föräldrar som bekostade evenemanget).

Krokusen har blivit någonting av ett kännetecken för vår trädgård. I år, som varje år, har de varit helt otroliga. Vid sidan av klassiker som de kritvita Jeanne d’Arc och ljusblåa Blue Pearl har vi de sista ett åren satsat hårt på de (kanske olyckligt namngivna) Negro Boy, som namnet till trots inte alls är svart (som det påstås) utan den mörkast purpur som finns bland krokusen. Krokusen varar några veckor och det har varit ungefär 10-12 000 krokus i blom – främst (men inte bara) i fruktträdgården på framsidan.

Nu är krokusens tid förbi för i år och hedersplatsen tas för tillfället av massor av anemoner (särskilt Anemone blanda White Splendour, unbroken white) och hyacinter (främst de vita Carnegie), som doftar så fantastiskt i trädgården. Kort sagt, hela trädgården sprakar av vår glädje efter alla långa, kalla vintermånaderna.

En stor varm maj kram från ett lite varmare Tumba.

Har en jättetrevlig maj månad ute i Sverige och ute i världen.

Bye, bye

Stefan, A Gentleman Gardener