krönika oktober 2008 | krönika december 2008

"En trädgård är en vän som du kan besöka när som helst" Okänd

November 2008

Vi är inne på mitten av november och mörkret i november är det väldigt få människor som ler åt.

När man har en trädgård, så lever man — på hoppet, på förväntningar och på drömmar om att allting bara flyter samman i en enda helhet på något sätt. Allting i livet måste ha sin givna plats här och nu. Det får vi inte glömma bort. Allting behöver vila, både kropp och själ.  Jag tror att trädgård och natur spelar en viktig roll i människans välbefinnande.

Vad finns det att göra i en trädgård i mitten på den här månaden?

För det första, så kan man bara stå och beundra de  härliga saffranskrokus som fortfarande är i full blom trots årstiden; hos oss, börjar de faktiskt blomma först i mitten av oktober/början av november. De står i sin givakt här uppe i tallunden och jag säger till min älskade, gå inte där, rör dig inte där, och hunden får absolut inte springa hit och dit.

Jag går omkring i trädgården och känner förundran över allting jag har fått ner i marken. Alla lökar som ligger och vilar inför en kommande vår.

Våren kommer trots allt, den som lever får se. Redan nu ser man små krokus lökar som börjar komma upp ur marken här och där. -Här kommer jag, Här kommer jag. Å kära nån, den som lever får se, så är det ju hela tiden med en trädgård och livet i övrigt.

Trots att vi nu är inne på mitten av november så är trädgårdssäsongen för vår del inte över. Nu vattnar vi, bland annat, rhododendron och azaleor. Bor man på en sjötomt så kanske man inte behöver tänka på det så mycket, men det är ingen hemlighet att rhododendron och många andra växter behöver kopiösa mängder vatten på hösten. Vattenslangarna ligger på flera timmar om dagen; får plantorna inte tillräckligt med vatten, blir det torrt där uppe i knopparna. Så länge det inte är tjäle i marken så håller jag på att vattna.

När jag omkring här en kväll i trädgården så funderar jag på vad som hände under säsongen som gick. Vad hände då? Tar det inte slut? Vad gör jag nu då – dags att börja planera inför nästa säsong.

Men det är klart; löven ska samlas, allting ska ju skötas, en trädgård ligger inte still. Har man en trädgård så är det givna regler som gäller.  Man tassar omkring i mitten på  månaden och tittar på kärleksörten som fortfarande står i givakt, fruktträdgården ligger i sin linda. Tänk till våren när man står här och tittar, det går bara inte att föreställa sig.

En trädgård innebär så mycket arbete men tillför även så mycket glädje, så mycket ro... så mycket omtänksamhet. Man får så många känslor när man har en trädgård, det liksom bara bubblar i en. Samtidigt ska man inte glömma bort att trädgården måste också få vila.

 -Men det är lite för tidigt kära ni.

Man får hoppas att det blir lite kallare väder och mycket snö.

En trädgård i november, ja...man putsar lite, man ställer undan, men framför allt börjar ju trädgården gå in i sin vila. Fast egentligen, en trädgård vilar aldrig helt, det händer saker hela tiden som måste pysslas om.

Det är som jag en gång sa: man sätter det där lilla fröet och går vidare till andra saker, men det här lilla fröet och löken kommer också fram en dag. Lita på det!

-Akta! Stig inte på mig. Jag håller på att komma upp.
-Ja ja ja, jag ser dig. Det är ju lökar överallt.

När andra människor plockar ner sina balkonglådor, då sätter jag upp dem så nu är det full fart att hämta hem gran och tallris och så vidare. När trädgården har gjort sitt, då drar man sig in och då finns alltid det inre hemmet, vilket också är viktigt för allmänt välbefinnande.

Men oj! vattenkannorna står också ute — de måste undan.